För vems skull? - intervju med Liselotte Björk från Demensförbundet

Liselotte Björk är ordförande för Demensförbundet som är Sveriges största patient- och anhörigorganisation för personer med demenssjukdom demenssjuka och deras anhöriga.

Berätta om din bakgrund

Jag är undersköterska i grunden och har arbetat inom både äldreomsorg och sjukvård. Under några år gjorde jag andra saker men kom sedan tillbaka till äldreomsorgen. Jag tänkte att det bara skulle vara tillfälligt men alla möten med personer som lever med en demenssjukdom demenssjuka väckte mitt engagemang för att förbättra deras situation. Att bemöta någon med demenssjukdom på rätt sätt handlar om mer än att vara snäll och trevlig.

Jag började utbilda mig för att få teoretiska kunskaper om vad man kan göra och hur man kan tänka. Jag började så småningom utbilda och handleda personal. Fokus i mitt arbete har alltid varit bemötande. Man måste förstå att demens är en sjukdom som drabbar hjärnan. Hur ska jag bete mig för att skapa välbefinnande hos den jag möter? Vad kan jag göra för att underlätta i miljön?

Jag intresserade mig tidigt för anhörigas situation anhörigstöd och har drivit en del projekt och lett samtalsgrupper. När jag bodde i Linköping engagerade jag mig i den lokala demensföreningen. Och långt senare blev valdes jag till Demensförbundets förbundsordförande på kongressen 2022. Jag är oerhört hedrad över detta och väldigt ödmjuk inför uppdraget.

Jag vill också nämna att jag driver podden ”Demensdialogen” med min vän Kerstin. Avsnitten är runt 20 minuter långa och vi utgår från det  handlar om det som vi fångar upp i vårt arbete och ger råd om möjligheter att för öka demenssjuka personers välbefinnande stöd till anhöriga. Jag vet att flera verksamheter inom äldreomsorgen brukar ha avsnitten som diskussionsunderlag.

Vad gör Demensförbundet?

Vårt uppdrag är att förbättra för personer som lever med en demenssjukdom och även för deras anhöriga. Vi i förbundsstyrelsen har i uppdrag att påverka politiker på nationell nivå och vi är också remissinstans i utredningar som berör våra målgrupper. Vi har runt 100 lokalföreningar runt om i landet som gör ett fantastiskt arbete. De för till exempel dialog med lokala politiker och pensionärsföreningar, arrangerar föreläsningar och ordnar träffpunkter för personer med demenssjukdom demenssjuka och deras anhöriga.

Vi arbetar också för att höja kunskapen om hur det är att leva med en demenssjukdom och vad det kan innebära att vara anhöriga.demenssjukas situation. Vår insamlingsstiftelse Demensfonden samlar in pengar till forskning och delar ut stipendier.

Hur kan äldreomsorgens verksamheter ha nytta av Demensförbundet?

Dels kan vi bidra med kunskap. Vi har många personer som arbetar hos oss eller har anknytning till oss som gärna delar med sig av sina kunskaper. Vi producerar också material som man kan använda som grund för diskussioner i olika verksamheter. Vi har en mall för levnadsberättelse som man kan ladda ned gratis från vår hemsida. Och mycket mer.

Men vi vill också lära av äldreomsorgens verksamheter. Vi vill fånga upp vad som händer och vad vi behöver göra som förbund. Till exempel stötta verksamheterna och ge förslag på hur kan organisera vården och omsorgen för demenssjuka på bästa sätt. Och ge råd kring hur man kan tänka kring bemötande.

Något som vi vill bli bättre på är att samla in goda exempel och sprida dem. Det görs otroligt mycket bra arbete inom äldreomsorgen och vill bidra till att vi blir bättre på lära av varandra.

Till sist - vilka är dina bästa tips för att skapa en värdig äldreomsorg för personer med demenssjukdomar?

Först och främst måste man se varje människa som en unik individ. Det är lätt att klumpa ihop människor efter diagnoser och speciellt när om man har svårt att själv uttrycka vad man tänker och tycker. Att arbeta med levnadsberättelse är oerhört viktigt för att få nycklar till vem man personen är och vad personen tycker om.

Det är också viktigt att vara lyhörd inför att man kan ändra sig genom livet. En del personer som drabbas av demenssjukdomar berättar om att de sållar bort saker som varit viktiga tidigare för att man vill prioritera annat. Då är det viktigt att man som personal lägger undan sina egna värderingar och lyssnar och känner in vad som är viktigt för personen just nu.

Man måste också se möjligheterna. Även om någon är långt framskriden i sin demenssjukdom så har personen ändå något att dela med sig av. Man måste se de förmågor som fortfarande finns kvar och försöka stärka förmågorna. Man måste också våga prova olika vägar och visa med hela sig att man tror att det är möjligt och att jag kommer att stödja dig.

Anhörigperspektivet är också viktigt. Att man lyssnar in vad anhöriga och närstående har för behov utan att döma. En del kanske inte vill komma på besök eftersom man inte haft en bra relation och då lägger man inga värderingar i det. Andra vill komma varje dag och då är man välkommen att göra det.

Till sist så tänker jag på ett av mina mantran som jag vill dela med mig av. För vems skull gör jag det här? Gör jag det för min egen skull? Gör jag det för min chefs skull? Gör jag det för mina kollegors skull? Eller gör jag det för personen som jag ska hjälpa och stötta? Dessa frågor behöver all personal inom äldreomsorgen ställa sig då och då.

Läs mer om Demensförbundet:
Vad är demens? Information, råd och stöd - Demensförbundet

Här hittar du podden ”Demensdialogen Angvik & Björk”:
Demensdialogen Angvik & Björk (podbean.com)