Kost och näring för äldre
- intervju med Frida Axberg

Frida Axberg är legitimerad dietist och brinner för att öka kunskapen om hur man förebygger och behandlar vanliga sjukdomar bland äldre. Bland annat vill hon att vi tittar utanför tallriken när vi undersöker orsaken till undernäring.

Berätta om din bakgrund.

2010 var jag i Kamerun och genomförde en studie om spädbarnsnutrition. När jag kom tillbaka till Sverige behövde jag ett jobb och började arbeta på ett äldreboende i Göteborg. Jag blev chockad när jag såg samma undernäring bland de äldre som bland barnen på landsbygden i Kamerun! Det blev en väldigt stark upplevelse för mig och sedan dess har jag känt det som mitt kall att arbeta mot undernäring och felnäring bland äldre här i Sverige.

Året efter fick jag möjlighet att arbeta som kommundietist i Karlshamn. Ganska snart blev det uppenbart att det gick att göra mycket för att både förebygga och behandla undernäring och sjukdom bland äldre med hjälp av rätt mat. Jag satte igång med att börja träffa och utbilda omvårdnadspersonal, legitimerad personal, chefer och politiker. Många kommuner och privata aktörer har stor outnyttjad kapacitet när det kommer till maten. I en tid av knappa resurser går det att bli bättre på att använda maten som strategiskt verktyg för att minska onödigt lidande och skapa friskare äldre.

Hur ser kunskapen om kost och näring ut inom äldreomsorgen?

Kartläggningar visar att kunskapen är låg generellt. På samma gång är ämnet underskattat. Många tänker ”äsch vi har nog ganska bra koll i vår organisation”. Jag märker att det är vanligt att utgå från sig själv och tro att det som är nyttigt för mig är nyttigt för äldre. Men det kan vara precis tvärtom.

Inom äldreomsorgen pratas det mycket om undernäring. Det är inte fel. Men vi behöver ta det ett steg längre och förstå olika sjukdomars koppling till kost. Här är kunskapsbristerna omfattande.  Äldre som bor på vård- och omsorgsboende eller har många hemtjänstinsatser är inte längre friska. Därför behöver omsorgspersonal och legitimerad personal förstå hur mat både han förebygga och behandla sjukdom. Där kan jag som dietist erbjuda värdefulla insikter. Dietetik, läran om kostbehandlingar av olika sjukdomar, är min huvudsakliga kunskapsexpertis. Det skiljer mig från en kostvetare eller kostekonom.

Vilka är de vanligaste myterna du stöter på?

När jag håller utbildningar brukar jag alltid ställa frågan om det är naturligt att gå ner i vikt när man är äldre. Och svaret på frågan är ja. Men många tror att det är naturligt att gå ner 4-5 kilo per år. Det stämmer inte. Att muskelmassa och organmassa förändras i takt med åldrandet gör att man går ner runt ett halvt kilo per år. Men det är så vanligt att äldre rasar i vikt att personal med lång erfarenhet har börjat ta det för något naturligt. Det friska och det sjuka blandas ihop. Därför lär jag även ut om de friska åldersförändringarna, för att man ska kunna skilja dem från de sjuka och motverka sjuklig viktminskning i tid.

När en person tappar exempelvis 5 kg på 3 månader på grund av sjukdom så är en stor del av viktförlusten muskler. Det påverkar allt från gånghastighet och fallrisk till sväljförmåga och bålstabilitet. Det skiljer sig från den typen av viktminskning som sker när man medvetet lägger om kosten och börjar träna. Viktminskning på grund av sjukdom är ohälsosam även för en person som från början haft en övervikt.

Vad kan man göra inom äldreomsorgen för att bli bättre?

Öka kunskapen är viktigt eftersom man inte får tillräckliga kunskaper genom grundutbildningarna. Och så måste det finnas rutiner. Och då menar jag inte separata rutiner om kost och nutrition, utan rutiner kring att förebygga sår, fall och läkemedelsbiverkningar där maten är en självklar del av det. Maten är inte en separat fråga som enbart ska hanteras på en kostenhet. Maten är en fråga för både omvårdnadspersonal och hälso- och sjukvården.

Vilka är dina bästa tips till äldreomsorgspersonal om kost och näring?

Först och främst att berikning av mat kan ge väldigt stor effekt. Om man exempelvis berikar morgongröten varje dag under en hel vecka på rätt sätt så ger det extra energi som motsvarar en hel dags energiintag. Detta är en enkel och billig insats som snabbt får stor effekt.

Sedan är undernäring mångfacetterat och kan ha olika orsaker. Undernäring kan bero på ensamhet eller smärta. Eller fel sittställning som gör att magsäcken trycks ihop vilket ger en tidig mättnadskänsla. Beroende på orsak så kan man behöva samverka med både sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut. Vi kan inte bara titta på vad som finns på tallriken utan måste också titta utanför tallriken.

Sjukdom och skada förändrar ofta behovet av näring. Förstår man detta ökar förutsättningarna för att man hinner agera i tid istället för att reagera när undernäring eller felnäring redan orsakat stort lidande för individen. Behöver jag nämna att undernäring dessutom är dyrt som sjutton? En undernärd person inlagd på sjukhus kostar ca 10 000 kr mer per vårddygn än en äldre person utan undernäring. Vårdtiden är dessutom oftast betydligt längre. Inom både kommun och region får undernäring kostsamma konsekvenser. Därför är det dumsnålt att spara in på maten för äldre. Det vill jag skicka med till politiker, chefer och beslutsfattare.

Det går att läsa mer på:
Bra mat för äldre | Livsnäring